Du tar bara studenten och lever en gång!

Hej där!

Idag har jag beställt min studentmössa och den blir grymt snygg!
Jag kommer ha silver text, vitt foder inuti och en snygg tröja, men som jag of course bara kommer ha innan och efter, inte under själva studenten.

Jag minns det som om det var igår när jag stod utanför en stor men enkel byggnad och väntade på att min syster skulle komma ut, se sitt plakat och krama om oss alla med tårar i ögonen, sen där - åt höger kom hon springandes, skrikandes, skrttandes och lycklig!
En student-idyll.
Så, så ville jag från den dagen att min student ska vara. Och nu närmar sig studenten med stormsteg och jag blir mer och mer längtansfull och det känns ändå väldigt läskigt.
Hur kan det ske så mycket saker i ens liv på sån kort tid?
Hur kan det vara så att allt bara sker, dagarna bara går, och att man flyter med utan att förstå hur det hela fungerar egentligen..

Det är så mycket saker jag väntar in just nu. Mitt första kontantkort, mitt körkort, halloween, min systerdotters ettårsdag, Egypten i december, julafton, nyårsafton, min första tatuering i februari, uppspel av Midsommernatts dröm, mina studentsaker, musikalen, STUDENTEN, roadtrip med min N och sist men inte minst - Japan.

Allt detta ska ske under loppet utav ett år.. Hur kan det vara så? Hur ska allt de hinna ske på ett år? Det är sjukt egentligen, verkligen! Och vet ni, jag tycker änsdå om det.
Men när detta väl har hänt, då vet man att ännu ett år har gått och man närmar sig livets slut.
Dag för dag så försvinner dit liv för varje minut som går, man kommer en dag att helt vara borta och vem vet om någon kommer komma ihåg en efteråt..



Snart är det halloween, och jag ska spendera den med min N, men jag längtar ändå inte efter den dagen.
När halloween kommer, den dagen så kommer det vara ett år sedan min vän, mitt från ingenstans, bestämde sig för att avsluta sitt liv genom att begå självmord.
Jag saknar henne, Madde, tjejen som hade en väldigt skön humor och som skulle ta tag i sitt liv och få allt på fötter igen men hon tog en annan väg och lämnade oss kvar att sörja, gråta, inte förstå något och spendera timme efter timme med att försöka sätta sig in  i hennes situation och kanske finna tröst i att hon åtminstone har det bättre nu..

Men det är inte lätt. Hon lämnade anteckningar, dikter och brev. Men utan att få höra det från henne, varför, så kommer jag aldrig att förstå.



Nu är det dags för mig att börja avrunda, snart dags för min sista lektion.
Svenska och tråkigheter inför nationella provet som är på väg.
Just ja! Jag fick min iTouch igår och jag älskar den lilla saken, det enda felet med den är att den inte är rosa.
Men det kan jag överleva, haha!

Att leva efter sina drömmar, vilja uppnå dom, få skaer i livet att inträffa - det är något jag älskar när människor gör och det gör du, precis som jag. Och jag tycker mer och mer om dig för varje dag som går.
En dag kommer vi att skilja oss åt med mer än 1,3 mil så kommer det skilja hundratals - men det ska aldrig få stoppa vår vänskap, du är för dyrbar, en vän man inte kan förlora och vi får helt enkelt besöka varandra på något sett.
För även jag vill uppleva ditt kommande land, och jag vill mer än gärna visa dig runt i "mitt".
Remember that my friend.
I love you, mean it!



HDSL;
Hej då så länge!


Dagens låt: When you were young by The Killers

Kommentarer
Postat av: Din N (hihi)

<3

2008-10-16 @ 16:29:01
Postat av: N

Nu får vi dessutom lägga till London :D:D:D:D:D(det krävdes flera smileysar)

2008-10-22 @ 14:13:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0