Varför åter göra misstag?
En än gång så är jag här, igen.
Jag sitter i datasalen, den vanan har inte försvunnit.
Det är konstigt hur länge jag har varit borta från datorn, hur länge som helst.. 22 dagar har gått sedan jag var inne på olika sidor.. Oj..
Men här är jag igen, och det känns som att jag är rätt så opepp, vilket kan resultera i ett deppigt inlägg.
Jag känner mig som Bella Swan, there and back again. Kan jag inte bara ta ett beslut?
Nej, just nu sitter jag i den tredjebokens fas. Där jag inte vet vart jag ska ta vägen, vilken väg är säkrast och vilken leder rätt.
Nåja, så dramatiskt med kärlek, vampyrer och andra sagoväsen är det inte men jag skulle gärna byta ut mitt nuvarande mot det..
Livet ska mer är gärna vara krångligt, det var väll någon som sa att det ska kännas att man lever. Jo tack, det gör det minsann, lite för mycket ibland.
Har du någonsin ångrat något ordentligt men inte vetat hur du ska lösa det?
Det är verkligen jobbigt, hur ska man rätta till det misstag man begått på bästa sätt?
Ibland är livet verkligen ett jobbigt parti shack. Ska man springa två steg fram och gå åt sidan, ta ett steg i fiendens riktning eller helt enkelt stå stadigt och gå så långt fram man kan på vägen?
Jag har ingen aning..
Studenten närmar sig med stormsteg, det känns inte. Japan känns inte. Så deprimerande allt detta låter..
Men ja, jag vet inte riktigt.
Hmm..
Jag älskar Stephenie Meyer's underverk till böcker, jag vill så gärna leva mig in där just nu. Byta plats med Bella, om ännu inte hellre Alice. Varför inte vara Esme?
Jag skulle inte tacka nej till att för ett tag kunna springa fortare än vinden, vara starkare än berg, graciös och känna friheten. (Nog för att jag vet att rödaögon, törst och mord kan komma på köpet men det kan man drömma bort..)
Jag har i alla fall inte tappat hoppet om att mina drömmar ska sluta fungera, för att dagdrömma, är min största hobby nu för tiden, har majoritetsvis alltid varit det. (Kanske dags att skaffa en ny hobby?)
På en vecka har jag läst ut 4 böcker, Om jag kunde drömma (443 s.), När jag hör din röst (451 s.), Ljudet av ditt hjärta (530 s.) och Så länge vi båda andas (555 s.), vilket resulterar i 1979 lästa sidor.
Är jag mentalt galen? Har jag tappat greppet? Nej nej, jag har bara valt en väldigt god drog.
Vilket liv jag har..
Men vilka drömmar man får!
Kanske dags att låta verkligheten få spela lite större roll, men dessa böcker är så fängslande.
Varning: vansinigt beroendeframkallande!
Helena Dahlgren, bokhora.se
Det är vad jag kom fram till för ett par dagar sen.
Och det får stå för det mesta jag känner även idag och troligtvis imorgon.
Tänk, jag har uppdaterat.. Och med dessa ord avslutar jagt detta inlägg.
Over and out.
Jag sitter i datasalen, den vanan har inte försvunnit.
Det är konstigt hur länge jag har varit borta från datorn, hur länge som helst.. 22 dagar har gått sedan jag var inne på olika sidor.. Oj..
Men här är jag igen, och det känns som att jag är rätt så opepp, vilket kan resultera i ett deppigt inlägg.
Jag känner mig som Bella Swan, there and back again. Kan jag inte bara ta ett beslut?
Nej, just nu sitter jag i den tredjebokens fas. Där jag inte vet vart jag ska ta vägen, vilken väg är säkrast och vilken leder rätt.
Nåja, så dramatiskt med kärlek, vampyrer och andra sagoväsen är det inte men jag skulle gärna byta ut mitt nuvarande mot det..
Livet ska mer är gärna vara krångligt, det var väll någon som sa att det ska kännas att man lever. Jo tack, det gör det minsann, lite för mycket ibland.
Har du någonsin ångrat något ordentligt men inte vetat hur du ska lösa det?
Det är verkligen jobbigt, hur ska man rätta till det misstag man begått på bästa sätt?
Ibland är livet verkligen ett jobbigt parti shack. Ska man springa två steg fram och gå åt sidan, ta ett steg i fiendens riktning eller helt enkelt stå stadigt och gå så långt fram man kan på vägen?
Jag har ingen aning..
Studenten närmar sig med stormsteg, det känns inte. Japan känns inte. Så deprimerande allt detta låter..
Men ja, jag vet inte riktigt.
Hmm..
Jag älskar Stephenie Meyer's underverk till böcker, jag vill så gärna leva mig in där just nu. Byta plats med Bella, om ännu inte hellre Alice. Varför inte vara Esme?
Jag skulle inte tacka nej till att för ett tag kunna springa fortare än vinden, vara starkare än berg, graciös och känna friheten. (Nog för att jag vet att rödaögon, törst och mord kan komma på köpet men det kan man drömma bort..)
Jag har i alla fall inte tappat hoppet om att mina drömmar ska sluta fungera, för att dagdrömma, är min största hobby nu för tiden, har majoritetsvis alltid varit det. (Kanske dags att skaffa en ny hobby?)
På en vecka har jag läst ut 4 böcker, Om jag kunde drömma (443 s.), När jag hör din röst (451 s.), Ljudet av ditt hjärta (530 s.) och Så länge vi båda andas (555 s.), vilket resulterar i 1979 lästa sidor.
Är jag mentalt galen? Har jag tappat greppet? Nej nej, jag har bara valt en väldigt god drog.
Vilket liv jag har..
Men vilka drömmar man får!
Kanske dags att låta verkligheten få spela lite större roll, men dessa böcker är så fängslande.
Varning: vansinigt beroendeframkallande!
Helena Dahlgren, bokhora.se
Det är vad jag kom fram till för ett par dagar sen.
Och det får stå för det mesta jag känner även idag och troligtvis imorgon.
Tänk, jag har uppdaterat.. Och med dessa ord avslutar jagt detta inlägg.
Over and out.
Kommentarer
Postat av: Nat
Verkligheten är alltid bättre. Hellre lever jag i en tuff verklighet, än i en underbar låtsasvärld. Men just nu är det inte konstigt att man dagdrömmer(jag gör det jag med) eftersom att vi snart ska välja vilken väg vi ska åka på i livet. Men, som de sa på tv, amatörer hoppas, proffesionella arbetar.
Trackback
